Sveriges befolkning har det senaste året ökat med 69 230 personer och i slutet av 2022 hade landet totalt 10 521 556 invånare. Ungefär 72,4 procent av dessa är i åldern 15-74 år och denna grupp har ökat med cirka 0,5 procent sedan 2021. Arbetskraften innefattar runt 5 051 627 personer och denna har minskat med 94 388 personer sedan ett år tillbaka.
Arbetslösheten i riket har sjunkit under det senaste året. Vid utgången av 2022 uppgick antalet inskrivna arbetslösa till 336 572 personer. Det är en minskning med 34 520 personer jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa i åldrarna 16-64 år som andel av arbetskraften har under samma period minskat med 0,5 procentenheter till 6,7 procent.
Under 2021 var 5 109 384 personer i riket förvärvsarbetande, vilket motsvarar en förvärvsintensitet på 68,6 procent i åldern 15-74 år.
Den största branschen i riket är vård och omsorg; sociala tjänster, som har 817 333 anställda. Därefter följer företagstjänster samt handel som har 632 888 respektive 595 192 anställda.
Cirka 45,1 procent av befolkningen i åldern 25–64 år har en eftergymnasial utbildning och 10,4 procent av befolkningen i samma ålder saknar gymnasieutbildning. Ungefär 44,9 procent av jobben i riket är på en kvalifikationsnivå som motsvarar gymnasiekompetens medan 44,3 procent av jobben är på en kvalifikationsnivå som motsvarar eftergymnasial kompetens.
Länkar:
Arbetsformedlingen | http://www.arbetsformedlingen.se/Globalmeny/Other-languages.html |
41 procent av de privata arbetsgivarna uppgav under hösten 2022 att de har upplevt brist på kompetens vid rekryteringar under de senaste sex månaderna. Bland de offentliga arbetsgivarna upplevde 60 procent en brist vid rekryteringar under samma period.
På yrkesnivå finns det stor brist på högutbildad arbetskraft i yrken som barnmorskor, civilingenjörsyrken, systemanalytiker och IT-arkitekter, mjukvaru- och systemutvecklare, poliser, grundutbildade sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, läkare, grundskollärare samt speciallärare och specialpedagoger. Det finns även flera yrken på andra kompetensnivåer med brist på arbetskraft, såsom undersköterskor, förare av jordbruks- och skogsmaskiner, buss- och spårvagnsförare, VVS-montörer, underhållsmekaniker och maskinreparatörer, maskinoperatörer inom tillverkning, anläggningsarbetare, träarbetare och snickare, motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer samt svetsare.
Konkurrensen om jobben bedöms vara stor för yrken såsom banktjänstemän, fastighetsmäklare, fotografer, grafiska formgivare, journalister, butikssäljare, inköps- och orderassistenter, kontorsreceptionister, telefonister samt vaktmästare. Detta resulterar i höga arbetslöshetsnivåer inom dessa yrkesgrupper. En förhållandevis stor del av den lediga arbetskraften anses därmed finnas inom dessa yrken.
Befolkningen i Blekinge län har det senaste året minskat med 197 personer och i slutet av 2022 hade länet totalt 158 740 invånare. Ungefär 70,8 procent av dessa är i åldern 15-74 år och denna grupp har minskat med cirka 0,4 procent sedan 2021. Det är en lägre befolkningsutveckling än i Sverige som helhet, där motsvarande ökning var 0,5 procent under perioden. Arbetskraften innefattar runt 73 676 personer och denna har minskat med 1 496 personer sedan ett år tillbaka.
Arbetslösheten i Blekinge län har sjunkit under det senaste året. Vid utgången av 2022 uppgick antalet inskrivna arbetslösa till 5 714 personer. Det är en minskning med 738 personer jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa i åldrarna 16-64 år som andel av arbetskraften har under samma period minskat med 0,8 procentenheter till 7,8 procent.
Under 2021 var 73 270 personer i länet förvärvsarbetande, vilket motsvarar en förvärvsintensitet på 66,1 procent i åldern 15-74 år. Det är en lägre andel än i Sverige som helhet, där motsvarande siffra var 68,6 procent under samma period.
Blekinge län har ett negativt pendlingsnetto från andra län. Det är 1 566 fler personer som pendlar ut ur än in till länet för att arbeta.
Den största branschen i länet är vård och omsorg; sociala tjänster, som har 13 232 anställda. Därefter följer tillverkning och utvinning samt utbildning som har 11 219 respektive 8 472 anställda i Blekinge län.
40,8 procent av befolkningen i Blekinge län i åldern 25–64 år har en eftergymnasial utbildning. Det är en lägre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 45,1 procent. 10,1 procent av befolkningen i samma ålder saknar gymnasieutbildning. Det är en lägre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 10,4 procent. 50,0 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar gymnasiekompetens medan 39,7 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar eftergymnasial kompetens.
34 procent av de privata arbetsgivarna uppgav under hösten 2022 att de har upplevt brist på kompetens vid rekryteringar under de senaste sex månaderna. Det är en lägre andel än i riket totalt sett, där motsvarande andel var 41 procent.
Bland de offentliga arbetsgivarna i länet upplevde 48 procent en brist vid rekryteringar under samma period. På riksnivå var motsvarande andel 60 procent.
På yrkesnivå finns det stor brist på högutbildad arbetskraft i yrken som Arbetsterapeuter, Barnmorskor, Biomedicinska analytiker, Civilingenjörsyrken, Fysioterapeuter (sjukgymnaster), Läkare, Mjukvaru- och systemutvecklare, Specialistsjuksköterskor, Röntgensjuksköterskor samt Tandläkare. Det finns även flera yrken på andra kompetensnivåer med stor kompetensbrist, såsom Betongarbetare, Anläggningsmaskinförare, Kyl- och värmepumpstekniker, Medicinska sekreterare och vårdadministratörer, Murare, Plåtslagare, Ställningsbyggare, Träarbetare och snickare samt VVS-montörer.
Konkurrensen om jobben bedöms vara stor för yrken såsom Handpaketerare, Kassapersonal, Kontorsreceptionister, Telefonister, Kontorsassistenter och sekreterare, Bensinstationspersonal, Kafé- och konditoribiträden, Ekonomiassistenter, Löne- och personaladministratörer samt Butikssäljare, dagligvaror. Detta resulterar i höga arbetslöshetsnivåer inom dessa yrkesgrupper. En förhållandevis stor del av den lediga arbetskraften anses därmed finnas inom dessa yrken.
Befolkningen i Dalarnas län har det senaste året ökat med 77 personer och i slutet av 2022 hade länet totalt 288 310 invånare. Ungefär 70,5 procent av dessa är i åldern 15-74 år och denna grupp har minskat med cirka 0,5 procent sedan 2021. Det är en lägre befolkningsutveckling än i Sverige som helhet, där motsvarande ökning var 0,5 procent under perioden. Arbetskraften innefattar runt 132 632 personer och denna har minskat med 2 649 personer sedan ett år tillbaka.
Arbetslösheten i Dalarnas län har sjunkit under det senaste året. Vid utgången av 2022 uppgick antalet inskrivna arbetslösa till 8 049 personer. Det är en minskning med 566 personer jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa i åldrarna 16-64 år som andel av arbetskraften har under samma period minskat med 0,3 procentenheter till 6,1 procent.
Under 2021 var 135 764 personer i länet förvärvsarbetande, vilket motsvarar en förvärvsintensitet på 67,6 procent i åldern 15-74 år. Det är en lägre andel än i Sverige som helhet, där motsvarande siffra var 68,6 procent under samma period.
Dalarnas län har ett negativt pendlingsnetto från andra län. Det är 1 214 fler personer som pendlar ut ur än in till länet för att arbeta.
Den största branschen i länet är vård och omsorg; sociala tjänster, som har 26 341 anställda. Därefter följer tillverkning och utvinning samt utbildning som har 19 121 respektive 14 831 anställda i Dalarnas län.
34,9 procent av befolkningen i Dalarnas län i åldern 25–64 år har en eftergymnasial utbildning. Det är en lägre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 45,1 procent. 11,8 procent av befolkningen i samma ålder saknar gymnasieutbildning. Det är en högre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 10,4 procent. 53,9 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar gymnasiekompetens medan 36,8 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar eftergymnasial kompetens.
46 procent av de privata arbetsgivarna uppgav under hösten 2022 att de har upplevt brist på kompetens vid rekryteringar under de senaste sex månaderna. Det är en lägre andel än i riket totalt sett, där motsvarande andel var 41 procent.
Bland de offentliga arbetsgivarna i länet upplevde 64 procent en brist vid rekryteringar under samma period. På riksnivå var motsvarande andel 60 procent.
På yrkesnivå finns det stor brist på högutbildad arbetskraft i yrken som Barnmorskor, Civilingenjörsyrken, Läkare, Lärare, Mjukvaru- och systemutvecklare, Psykologer, Specialistsjuksköterskor, Speciallärare och specialpedagoger, Tandläkare samt It-specialister . Det finns även flera yrken på andra kompetensnivåer med stor kompetensbrist, såsom Anläggningsmaskinförare, Golvläggare, Kyl- och värmepumpstekniker, Skötare, Medicinska sekreterare och vårdadministratörer, Murare, Plåtslagare, Träarbetare och snickare samt Undersköterskor.
Konkurrensen om jobben bedöms vara stor för yrken såsom Butikssäljare, fackhandel, Butikssäljare, dagligvaror, Tolkar, Barnskötare, Kassapersonal, Pizzabagare, Restaurang- och köksbiträden, Lager- och terminalpersonal, Kontorsassistenter och sekreterare samt Vaktmästare. Detta resulterar i höga arbetslöshetsnivåer inom dessa yrkesgrupper. En förhållandevis stor del av den lediga arbetskraften anses därmed finnas inom dessa yrken.
Befolkningen i Gotlands län har det senaste året ökat med 172 personer och i slutet av 2022 hade länet totalt 61 173 invånare. Ungefär 71,4 procent av dessa är i åldern 15-74 år och denna grupp har ökat med cirka 0,3 procent sedan 2021. Det är en större ökning än i Sverige som helhet, där motsvarande ökning var 0,5 procent under perioden. Arbetskraften innefattar runt 27 604 personer och denna har minskat med 323 personer sedan ett år tillbaka.
Arbetslösheten i Gotlands län har sjunkit under det senaste året. Vid utgången av 2022 uppgick antalet inskrivna arbetslösa till 1 299 personer. Det är en minskning med 242 personer jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa i åldrarna 16-64 år som andel av arbetskraften har under samma period minskat med 0,8 procentenheter till 4,7 procent.
Under 2021 var 29 554 personer i länet förvärvsarbetande, vilket motsvarar en förvärvsintensitet på 68,5 procent i åldern 15-74 år. Det är en lägre andel än i Sverige som helhet, där motsvarande siffra var 68,6 procent under samma period.
Gotlands län har ett negativt pendlingsnetto från andra län. Det är 925 fler personer som pendlar ut ur än in till länet för att arbeta.
Den största branschen i länet är vård och omsorg; sociala tjänster, som har 5 067 anställda. Därefter följer offentlig förvaltning och försvar samt utbildning som har 3 339 respektive 2 952 anställda i Gotlands län.
38,1 procent av befolkningen i Gotlands län i åldern 25–64 år har en eftergymnasial utbildning. Det är en lägre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 45,1 procent. 10,5 procent av befolkningen i samma ålder saknar gymnasieutbildning. Det är en högre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 10,4 procent. 48,8 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar gymnasiekompetens medan 39,1 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar eftergymnasial kompetens.
47 procent av de privata arbetsgivarna uppgav under hösten 2022 att de har upplevt brist på kompetens vid rekryteringar under de senaste sex månaderna. Det är en högre andel än i riket totalt sett, där motsvarande andel var 41 procent.
Bland de offentliga arbetsgivarna i länet upplevde 48 procent en brist vid rekryteringar under samma period. På riksnivå var motsvarande andel 60 procent.
På yrkesnivå finns det stor brist på högutbildad arbetskraft i yrken som Barnmorskor, Grundutbildade sjuksköterskor, Mjukvaru- och systemutvecklare, It-specialister, Läkare, Lärare, Psykologer, Redovisningsekonomer, Röntgensjuksköterskor samt Specialistsjuksköterskor. Det finns även flera yrken på andra kompetensnivåer med stor kompetensbrist, såsom Anläggningsmaskinförare, Golvläggare, Kyl- och värmepumpstekniker, Maskinoperatörer, livsmedelsindustri, Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer, Plåtslagare, Skötare, Undersköterskor samt VVS-montörer.
Konkurrensen om jobben bedöms vara stor för yrken såsom Kontorsreceptionister, Reklamutdelare och tidningsdistributörer, Tandhygienister, Receptarier, Civilingenjörsyrken inom elektroteknik, Civilingenjörsyrken inom maskinteknik, Fysioterapeuter (sjukgymnaster), Civilingenjörsyrken inom kemi och kemiteknik, Arkitekter och lantmätare samt Miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Detta resulterar i höga arbetslöshetsnivåer inom dessa yrkesgrupper. En förhållandevis stor del av den lediga arbetskraften anses därmed finnas inom dessa yrken.
Befolkningen i Gävleborgs län har det senaste året minskat med 433 personer och i slutet av 2022 hade länet totalt 287 334 invånare. Ungefär 71,2 procent av dessa är i åldern 15-74 år och denna grupp har minskat med cirka 0,5 procent sedan 2020. Det är en lägre befolkningsutveckling än i Sverige som helhet, där motsvarande ökning var 0,5 procent under perioden. Arbetskraften innefattar runt 135 919 personer och denna har minskat med 1 963 personer sedan ett år tillbaka.
Arbetslösheten i Gävleborgs län har sjunkit under det senaste året. Vid utgången av 2022 uppgick antalet inskrivna arbetslösa till 11 955 personer. Det är en minskning med 896 personer jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa i åldrarna 16-64 år som andel av arbetskraften har under samma period minskat med 0,5 procentenheter till 8,8 procent.
Under 2021 var 134 544 personer i länet förvärvsarbetande, vilket motsvarar en förvärvsintensitet på 66,6 procent i åldern 15-74 år. Det är en lägre andel än i Sverige som helhet, där motsvarande siffra var 68,6 procent under samma period.
Gävleborgs län har ett negativt pendlingsnetto från andra län. Det är 1 970 fler personer som pendlar ut ur än in till länet för att arbeta.
Den största branschen i länet är vård och omsorg; sociala tjänster, som har 25 071 anställda. Därefter följer tillverkning och utvinning samt utbildning som har 18 546 respektive 14 076 anställda i Gävleborgs län.
34,7 procent av befolkningen i Gävleborgs län i åldern 25–64 år har en eftergymnasial utbildning. Det är en lägre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 45,1 procent. 12,5 procent av befolkningen i samma ålder saknar gymnasieutbildning. Det är en högre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 10,4 procent. 51,9 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar gymnasiekompetens medan 36,9 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar eftergymnasial kompetens.
45 procent av de privata arbetsgivarna uppgav under hösten 2022 att de har upplevt brist på kompetens vid rekryteringar under de senaste sex månaderna. Det är en högre andel än i riket totalt sett, där motsvarande andel var 41 procent.
Bland de offentliga arbetsgivarna i länet upplevde 47 procent en brist vid rekryteringar under samma period. På riksnivå var motsvarande andel 60 procent.
På yrkesnivå finns det stor brist på högutbildad arbetskraft i yrken som Apotekare och receptarier, Barnmorskor, Biomedicinska analytiker, Förskollärare, Fysioterapeuter (sjukgymnaster), It-specialister, Mjukvaru- och systemutvecklare, Röntgensjuksköterskor, Specialistsjuksköterskor samt Tandläkare. Det finns även flera yrken på andra kompetensnivåer med stor kompetensbrist, såsom Anläggningsmaskinförare, Betongarbetare, Golvläggare, Kyl- och värmepumpstekniker, Ställningsbyggare, Lokförare, Plåtslagare, Transportledare och transportsamordnare samt Undersköterskor.
Konkurrensen om jobben bedöms vara stor för yrken såsom Maskinoperatörer, textil-, tvätt- och läderindustri, Lager- och terminalpersonal, Process- och maskinoperatörer, stål- och metallverk, Processövervakare inom metallproduktion, Tolkar, Truckförare, Montörer av metall-, gummi- och plastprodukter, Kontorsassistenter och sekreterare, Pizzabagare samt Renhållnings- och återvinningsarbetare. Detta resulterar i höga arbetslöshetsnivåer inom dessa yrkesgrupper. En förhållandevis stor del av den lediga arbetskraften anses därmed finnas inom dessa yrken.
Befolkningen i Hallands län har det senaste året ökat med 2 562 personer och i slutet av 2022 hade länet totalt 342 805 invånare. Ungefär 70,6 procent av dessa är i åldern 15-74 år och denna grupp har ökat med cirka 0,4 procent sedan 2021. Det är en lägre befolkningsutveckling än i Sverige som helhet, där motsvarande ökning var 0,5 procent under perioden. Arbetskraften innefattar runt 162 638 personer och denna har minskat med 2 385 personer sedan ett år tillbaka.
Arbetslösheten i Hallands län har sjunkit under det senaste året. Vid utgången av 2022 uppgick antalet inskrivna arbetslösa till 8 371 personer. Det är en minskning med 914 personer jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa i åldrarna 16-64 år som andel av arbetskraften har under samma period minskat med 0,5 procentenheter till 5,1 procent.
Under 2021 var 169 022 personer i länet förvärvsarbetande, vilket motsvarar en förvärvsintensitet på 71,4 procent i åldern 15-74 år. Det är en högre andel än i Sverige som helhet, där motsvarande siffra var 68,6 procent under samma period.
Hallands län har ett negativt pendlingsnetto från andra län. Det är 20 319 fler personer som pendlar ut ur än in till länet för att arbeta.
Den största branschen i länet är vård och omsorg; sociala tjänster, som har 24 994 anställda. Därefter följer handel samt utbildning som har 21 163 respektive 17 102 anställda i Hallands län.
42,2 procent av befolkningen i Hallands län i åldern 25–64 år har en eftergymnasial utbildning. Det är en lägre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 45,1 procent. 9,7 procent av befolkningen i samma ålder saknar gymnasieutbildning. Det är en lägre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 10,4 procent. 51,5 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar gymnasiekompetens medan 36,9 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar eftergymnasial kompetens.
30 procent av de privata arbetsgivarna uppgav under hösten 2022 att de har upplevt brist på kompetens vid rekryteringar under de senaste sex månaderna. Det är en lägre andel än i riket totalt sett, där motsvarande andel var 41 procent.
Bland de offentliga arbetsgivarna i länet upplevde 56 procent en brist vid rekryteringar under samma period. På riksnivå var motsvarande andel 60 procent.
På yrkesnivå finns det stor brist på högutbildad arbetskraft i yrken som Barnmorskor, Civilingenjörsyrken, Förskollärare, Grundutbildade sjuksköterskor, It-specialister, Lärare, Psykologer, Röntgensjuksköterskor, Specialistsjuksköterskor samt Speciallärare och specialpedagoger. Det finns även flera yrken på andra kompetensnivåer med stor kompetensbrist, såsom Undersköterskor, Golvläggare, Förare av jordbruks- och skogsmaskiner, Kyl- och värmepumpstekniker, Maskinställare och maskinoperatörer inom metallarbete, Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer, Plåtslagare, Underhållsmekaniker och maskinreparatörer samt VVS-montörer.
Konkurrensen om jobben bedöms vara stor för yrken såsom Utredare och handläggare, Prepresstekniker, tryckare och bokbindare, Informatörer, kommunikatörer och PR-specialister, Kontorsreceptionister, Apotekstekniker, Vaktmästare, Bibliotekarier och arkivarier, Handpaketerare, Skolassistenter samt Telefonförsäljare. Detta resulterar i höga arbetslöshetsnivåer inom dessa yrkesgrupper. En förhållandevis stor del av den lediga arbetskraften anses därmed finnas inom dessa yrken.
Befolkningen i Jämtlands län har det senaste året ökat med 616 personer och i slutet av 2022 hade länet totalt 132 670 invånare. Ungefär 71,4 procent av dessa är i åldern 15-74 år och denna grupp har ökat med cirka 0,2 procent sedan 2020. Det är en lägre befolkningsutveckling än i Sverige som helhet, där motsvarande ökning var 0,5 procent under perioden. Arbetskraften innefattar runt 62 282 personer och denna har minskat med 1 016 personer sedan ett år tillbaka.
Arbetslösheten i Jämtlands län har sjunkit under det senaste året. Vid utgången av 2022 uppgick antalet inskrivna arbetslösa till 2 889 personer. Det är en minskning med 530 personer jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa i åldrarna 16-64 år som andel av arbetskraften har under samma period minskat med 0,8 procentenheter till 4,6 procent.
Under 2021 var 66 274 personer i länet förvärvsarbetande, vilket motsvarar en förvärvsintensitet på 71,2 procent i åldern 15-74 år. Det är en högre andel än i Sverige som helhet, där motsvarande siffra var 68,6 procent under samma period.
Jämtlands län har ett negativt pendlingsnetto från andra län. Det är 1 334 fler personer som pendlar ut ur än in till länet för att arbeta.
Den största branschen i länet är vård och omsorg; sociala tjänster, som har 12 039 anställda. Därefter följer utbildning samt företagstjänster som har 7 139 respektive 7 139 anställda i Jämtlands län.
39,4 procent av befolkningen i Jämtlands län i åldern 25–64 år har en eftergymnasial utbildning. Det är en lägre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 45,1 procent. 8,9 procent av befolkningen i samma ålder saknar gymnasieutbildning. Det är en lägre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 10,4 procent. 49,3 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar gymnasiekompetens medan 40,4 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar eftergymnasial kompetens.
42 procent av de privata arbetsgivarna uppgav under hösten 2022 att de har upplevt brist på kompetens vid rekryteringar under de senaste sex månaderna. Det är en högre andel än i riket totalt sett, där motsvarande andel var 41 procent.
Bland de offentliga arbetsgivarna i länet upplevde 67 procent en brist vid rekryteringar under samma period. På riksnivå var motsvarande andel 60 procent.
På yrkesnivå finns det stor brist på högutbildad arbetskraft i yrken som Barnmorskor, Civilingenjörsyrken, Förskollärare, Grundutbildade sjuksköterskor, Mjukvaru- och systemutvecklare, Läkare, Lärare, Redovisningsekonomer, Specialistsjuksköterskor samt Speciallärare och specialpedagoger. Det finns även flera yrken på andra kompetensnivåer med stor kompetensbrist, såsom Kyl- och värmepumpstekniker, Golvläggare, Skötare, Ställningsbyggare, Murare, Plåtslagare, VVS-montörer, Tandsköterskor samt Undersköterskor.
Konkurrensen om jobben bedöms vara stor för yrken såsom Resesäljare och trafikassistenter, Vaktmästare, Kontorsreceptionister, Brevbärare och postterminalarbetare, Frisörer, Skolassistenter, Grovarbetare inom bygg och anläggning, Behandlingsassistenter och socialpedagoger, Elevassistenter samt Banktjänstemän. Detta resulterar i höga arbetslöshetsnivåer inom dessa yrkesgrupper. En förhållandevis stor del av den lediga arbetskraften anses därmed finnas inom dessa yrken.
Befolkningen i Jönköpings län har det senaste året ökat med 2 049 personer och i slutet av 2022 hade länet totalt 369 113 invånare. Ungefär 71,1 procent av dessa är i åldern 15-74 år och denna grupp har ökat med cirka 0,3 procent sedan 2021. Det är en lägre befolkningsutveckling än i Sverige som helhet, där motsvarande ökning var 0,5 procent under perioden. Arbetskraften innefattar runt 178 569 personer och denna har minskat med 2 917 personer sedan ett år tillbaka.
Arbetslösheten i Jönköpings län har sjunkit under det senaste året. Vid utgången av 2022 uppgick antalet inskrivna arbetslösa till 9 847 personer. Det är en minskning med 642 personer jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa i åldrarna 16-64 år som andel av arbetskraften har under samma period minskat med 0,3 procentenheter till 5,5 procent.
Under 2021 var 183 837 personer i länet förvärvsarbetande, vilket motsvarar en förvärvsintensitet på 71,5 procent i åldern 15-74 år. Det är en högre andel än i Sverige som helhet, där motsvarande siffra var 68,6 procent under samma period.
Jönköpings län har ett positivt pendlingsnetto från andra län. Det är 1 823 fler personer som pendlar in till än ut ur länet för att arbeta.
Den största branschen i länet är tillverkning och utvinning, som har 39 653 anställda. Därefter följer vård och omsorg; sociala tjänster samt handel som har 31 247 respektive 22 202 anställda i Jönköpings län.
38,0 procent av befolkningen i Jönköpings län i åldern 25–64 år har en eftergymnasial utbildning. Det är en lägre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 45,1 procent. 12,3 av befolkningen i samma ålder saknar gymnasieutbildning. Det är en högre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 10,4 procent. 52,3 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar gymnasiekompetens medan 37,7 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar eftergymnasial kompetens.
57 procent av de privata arbetsgivarna uppgav under hösten 2022 att de har upplevt brist på kompetens vid rekryteringar under de senaste sex månaderna. Det är en högre andel än i riket totalt sett, där motsvarande andel var 41 procent.
Bland de offentliga arbetsgivarna i länet upplevde 66 procent en brist vid rekryteringar under samma period. På riksnivå var motsvarande andel 60 procent.
På yrkesnivå finns det stor brist på högutbildad arbetskraft i yrken som Apotekare och receptarier, Barnmorskor, Civilingenjörsyrken, Förskollärare, Mjukvaru- och systemutvecklare, It-specialister, Läkare, Lärare, Specialistsjuksköterskor samt Tandläkare. Det finns även flera yrken på andra kompetensnivåer med stor kompetensbrist, såsom Murare, Kyl- och värmepumpstekniker, Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer, Ställningsbyggare, Takmontörer, Tandsköterskor, Underhållsmekaniker och maskinreparatörer, Undersköterskor samt VVS-montörer.
Konkurrensen om jobben bedöms vara stor för yrken såsom Handpaketerare, Kassapersonal, Telefonister, Chefssekreterare och VD-assistenter, Reklamutdelare och tidningsdistributörer, Inköps- och orderassistenter, Butikssäljare, dagligvaror, Butikssäljare, fackhandel, Skolassistenter samt Vaktmästare. Detta resulterar i höga arbetslöshetsnivåer inom dessa yrkesgrupper. En förhållandevis stor del av den lediga arbetskraften anses därmed finnas inom dessa yrken.
Befolkningen i Kalmar län har det senaste året ökat med 536 personer och i slutet av 2022 hade länet totalt 247 711 invånare. Ungefär 70,4 procent av dessa är i åldern 15-74 år och denna grupp har minskat med cirka 0,2 procent sedan 2020. Det är en lägre befolkningsutveckling än i Sverige som helhet, där motsvarande ökning var 0,5 procent under perioden. Arbetskraften innefattar runt 113 139 personer och denna har minskat med 1 825 personer sedan ett år tillbaka.
Arbetslösheten i Kalmar län har sjunkit under det senaste året. Vid utgången av 2022 uppgick antalet inskrivna arbetslösa till 6 940 personer. Det är en minskning med 708 personer jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa i åldrarna 16-64 år som andel av arbetskraften har under samma period minskat med 0,6 procentenheter till 6,1 procent.
Under 2021 var 116 469 personer i länet förvärvsarbetande, vilket motsvarar en förvärvsintensitet på 67,7 procent i åldern 15-74 år. Det är en lägre andel än i Sverige som helhet, där motsvarande siffra var 68,6 procent under samma period.
Kalmar län har ett negativt pendlingsnetto från andra län. Det är 2 886 fler personer som pendlar ut ur än in till länet för att arbeta.
Den största branschen i länet är vård och omsorg; sociala tjänster, som har 21 353 anställda. Därefter följer tillverkning och utvinning samt utbildning som har 19 011 respektive 12 223 anställda i Kalmar län.
36,8 procent av befolkningen i Kalmar län i åldern 25–64 år har en eftergymnasial utbildning. Det är en lägre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 45,1 procent. 11,9 procent av befolkningen i samma ålder saknar gymnasieutbildning. Det är en högre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 10,4 procent. 55,3 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar gymnasiekompetens medan 34,3 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar eftergymnasial kompetens.
42 procent av de privata arbetsgivarna uppgav under hösten 2022 att de har upplevt brist på kompetens vid rekryteringar under de senaste sex månaderna. Det är en högre andel än i riket totalt sett, där motsvarande andel var 41 procent.
Bland de offentliga arbetsgivarna i länet upplevde 68 procent en brist vid rekryteringar under samma period. På riksnivå var motsvarande andel 60 procent.
På yrkesnivå finns det stor brist på högutbildad arbetskraft i yrken som Barnmorskor, Civilingenjörsyrken, Förskollärare, Grundutbildade sjuksköterskor, Mjukvaru- och systemutvecklare, It-specialister, Röntgensjuksköterskor, Specialistsjuksköterskor, Speciallärare och specialpedagoger samt Läkare. Det finns även flera yrken på andra kompetensnivåer med stor kompetensbrist, såsom Undersköterskor, Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer, Golvläggare, Kyl- och värmepumpstekniker, Murare, Målare, Plåtslagare, Slaktare och styckare samt VVS-montörer.
Konkurrensen om jobben bedöms vara stor för yrken såsom Handpaketerare, Kontorsreceptionister, Kassapersonal, Kontorsassistenter och sekreterare, Brevbärare och postterminalarbetare, Vårdbiträden, Maskinoperatörer, kemiska och farmaceutiska produkter, Renhållnings- och återvinningsarbetare, Fritidsledare samt Lager- och terminalpersonal. Detta resulterar i höga arbetslöshetsnivåer inom dessa yrkesgrupper. En förhållandevis stor del av den lediga arbetskraften anses därmed finnas inom dessa yrken.
Befolkningen i Kronobergs län har det senaste året ökat med 995 personer och i slutet av 2022 hade länet totalt 204 335 invånare. Ungefär 71.0 procent av dessa är i åldern 15-74 år och denna grupp har ökat med cirka 0,3 procent sedan 2021. Det är en lägre befolkningsutveckling än i Sverige som helhet, där motsvarande ökning var 0,5 procent under perioden. Arbetskraften innefattar runt 96 536 personer och denna har minskat med 1 840 personer sedan ett år tillbaka.
Arbetslösheten i Kronobergs län har sjunkit under det senaste året. Vid utgången av 2022 uppgick antalet inskrivna arbetslösa till 6968 personer. Det är en minskning med 532 personer jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa i åldrarna 16-64 år som andel av arbetskraften har under samma period minskat med 0,4 procentenheter till 7,2 procent.
Under 2021 var 98 083 personer i länet förvärvsarbetande, vilket motsvarar en förvärvsintensitet på 69,0 procent i åldern 15-74 år. Det är en högre andel än i Sverige som helhet, där motsvarande siffra var 68,6 procent under samma period.
Kronobergs län har ett positivt pendlingsnetto från andra län. Det är 5 923 fler personer som pendlar in till än ut ur länet för att arbeta.
Den största branschen i länet är tillverkning och utvinning, som har 18 463 anställda. Därefter följer vård och omsorg; sociala tjänster samt handel som har 16 057 respektive 12 060 anställda i Kronobergs län.
40,3 procent av befolkningen i Kronobergs län i åldern 25–64 år har en eftergymnasial utbildning. Det är en lägre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 45,1 procent. 11,2 procent av befolkningen i samma ålder saknar gymnasieutbildning. Det är en högre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 10,4 procent. 51,0 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar gymnasiekompetens medan 39,5 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar eftergymnasial kompetens.
48 procent av de privata arbetsgivarna uppgav under hösten 2022 att de har upplevt brist på kompetens vid rekryteringar under de senaste sex månaderna. Det är en högre andel än i riket totalt sett, där motsvarande andel var 41 procent.
Bland de offentliga arbetsgivarna i länet upplevde 55 procent en brist vid rekryteringar under samma period. På riksnivå var motsvarande andel 60 procent.
På yrkesnivå finns det stor brist på högutbildad arbetskraft i yrken som Barnmorskor, Civilingenjörsyrken, Förskollärare, Mjukvaru- och systemutvecklare, It-specialister, Lärare, Psykologer, Röntgensjuksköterskor, Specialistsjuksköterskor samt Speciallärare och specialpedagoger. Det finns även flera yrken på andra kompetensnivåer med stor kompetensbrist, såsom Murare, Ställningsbyggare, Maskinställare och maskinoperatörer inom metallarbete, Medicinska sekreterare och vårdadministratörer, Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer, Skötare, Slaktare och styckare, Takmontörer samt Undersköterskor.
Konkurrensen om jobben bedöms vara stor för yrken såsom Butikssäljare, fackhandel, Kassapersonal, Butikssäljare, dagligvaror, Prepresstekniker, tryckare och bokbindare, Truckförare, Kontorsreceptionister, Kontorsassistenter och sekreterare, Skolassistenter, Resesäljare och trafikassistenter samt Ekonomiassistenter. Detta resulterar i höga arbetslöshetsnivåer inom dessa yrkesgrupper. En förhållandevis stor del av den lediga arbetskraften anses därmed finnas inom dessa yrken.
Befolkningen i Norrbottens län har det senaste året minskat med 516 personer och i slutet av 2022 hade länet totalt 249 177 invånare. Ungefär 72,3 procent av dessa är i åldern 15-74 år och denna grupp har minskat med cirka 0,6 procent sedan 2021. Det är en lägre befolkningsutveckling än i Sverige som helhet, där motsvarande ökning var 0,5 procent under perioden. Arbetskraften innefattar runt 119 880 personer och denna har minskat med 2 376 personer sedan ett år tillbaka.
Arbetslösheten i Norrbottens län har sjunkit under det senaste året. Vid utgången av 2022 uppgick antalet inskrivna arbetslösa till 5 564 personer. Det är en minskning med 1 246 personer jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa i åldrarna 16-64 år som andel av arbetskraften har under samma period minskat med 1,0 procentenheter till 4,6 procent.
Under 2021 var 123 709 personer i länet förvärvsarbetande, vilket motsvarar en förvärvsintensitet på 69,3 procent i åldern 15-74 år. Det är en högre andel än i Sverige som helhet, där motsvarande siffra var 68,6 procent under samma period.
Norrbottens län har ett negativt pendlingsnetto från andra län. Det är 656 fler personer som pendlar ut ur än in till länet för att arbeta.
Den största branschen i länet är vård och omsorg; sociala tjänster, som har 21 541 anställda. Därefter följer tillverkning och utvinning samt utbildning som har 15 656 respektive 12 572 anställda i Norrbottens län.
37,8 procent av befolkningen i Norrbottens län i åldern 25–64 år har en eftergymnasial utbildning. Det är en lägre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 45,1 procent. 8,5 procent av befolkningen i samma ålder saknar gymnasieutbildning. Det är en lägre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 10,4 procent. 51,8 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar gymnasiekompetens medan 38,4 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar eftergymnasial kompetens.
47 procent av de privata arbetsgivarna uppgav under hösten 2022 att de har upplevt brist på kompetens vid rekryteringar under de senaste sex månaderna. Det är en högre andel än i riket totalt sett, där motsvarande andel var 41 procent.
Bland de offentliga arbetsgivarna i länet upplevde 82 procent en brist vid rekryteringar under samma period. På riksnivå var motsvarande andel 60 procent.
På yrkesnivå finns det stor brist på högutbildad arbetskraft i yrken som Barnmorskor, Civilingenjörsyrken, It-specialister, Läkare, Lärare, Psykologer, Socialsekretare, Specialistsjuksköterskor, Tandläkare samt Mjukvaru- och systemutvecklare. Det finns även flera yrken på andra kompetensnivåer med stor kompetensbrist, såsom Anläggningsmaskinförare, Undersköterskor, Murare, Finmekaniker, Förare av jordbruks- och skogsmaskiner, Ställningsbyggare, Lokförare, VVS-montörer samt Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer.
Konkurrensen om jobben bedöms vara stor för yrken såsom Vaktmästare, Kontorsassistenter och sekreterare, Kassapersonal, Ekonomiassistenter, Kontorsreceptionister, Butikssäljare, dagligvaror, Renhållnings- och återvinningsarbetare, Bensinstationspersonal, Telefonister samt Frisörer. Detta resulterar i höga arbetslöshetsnivåer inom dessa yrkesgrupper. En förhållandevis stor del av den lediga arbetskraften anses därmed finnas inom dessa yrken.
Befolkningen i Skåne län har det senaste året ökat med 11 899 personer och i slutet av 2022 hade länet totalt 1 414 324 invånare. Ungefär 72,1 procent av dessa är i åldern 15-74 år och denna grupp har ökat med cirka 0,8 procent sedan 2020. Det är en större ökning än i Sverige som helhet, där motsvarande ökning var 0,5 procent under perioden. Arbetskraften innefattar runt 655 532 personer och denna har minskat med 7 142 personer sedan ett år tillbaka.
Arbetslösheten i Skåne län har sjunkit under det senaste året. Vid utgången av 2022 uppgick antalet inskrivna arbetslösa till 56760 personer. Det är en minskning med 5 062 personer jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa i åldrarna 16-64 år som andel av arbetskraften har under samma period minskat med 0,6 procentenheter till 8,7 procent.
Under 2021 var 649 465 personer i länet förvärvsarbetande, vilket motsvarar en förvärvsintensitet på 65,2 procent i åldern 15-74 år. Det är en lägre andel än i Sverige som helhet, där motsvarande siffra var 68,6 procent under samma period.
Skåne län har ett negativt pendlingsnetto från andra län. Det är 12 274 fler personer som pendlar ut ur än in till länet för att arbeta.
Den största branschen i länet är vård och omsorg; sociala tjänster, som har 103 809 anställda. Därefter följer handel samt företagstjänster som har 82 322 respektive 77 427 anställda i Skåne län.
46,0 procent av befolkningen i Skåne län i åldern 25–64 år har en eftergymnasial utbildning. Det är en högre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 45,1 procent. 11,0 procent av befolkningen i samma ålder saknar gymnasieutbildning. Det är en högre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 10,4 procent. 44,8 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar gymnasiekompetens medan 43,5 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar eftergymnasial kompetens.
40 procent av de privata arbetsgivarna uppgav under hösten 2021 att de har upplevt brist på kompetens vid rekryteringar under de senaste sex månaderna. Det är en lägre andel än i riket totalt sett, där motsvarande andel var 41 procent.
Bland de offentliga arbetsgivarna i länet upplevde 45 procent en brist vid rekryteringar under samma period. På riksnivå var motsvarande andel 60 procent.
På yrkesnivå finns det stor brist på högutbildad arbetskraft i yrken som Civilingenjörsyrken, Fysioterapeuter (sjukgymnaster), Förskollärare, Grundutbildade sjuksköterskor, It-specialister, Lärare, Röntgensjuksköterskor, Specialistsjuksköterskor, Speciallärare och specialpedagoger samt Tandläkare. Det finns även flera yrken på andra kompetensnivåer med stor kompetensbrist, såsom Undersköterskor, Murare, Lokförare, Medicinska sekreterare och vårdadministratörer, Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer, Plåtslagare, Ställningsbyggare, Underhållsmekaniker och maskinreparatörer samt VVS-montörer.
Konkurrensen om jobben bedöms vara stor för yrken såsom Informatörer, kommunikatörer och PR-specialister, Butikssäljare, fackhandel, Butikssäljare, dagligvaror, Kontorsassistenter och sekreterare, Kafé- och konditoribiträden, Marknads- och försäljningsassistenter, Kassapersonal, Telefonister, Resesäljare och trafikassistenter samt Banktjänstemän. Detta resulterar i höga arbetslöshetsnivåer inom dessa yrkesgrupper. En förhållandevis stor del av den lediga arbetskraften anses därmed finnas inom dessa yrken.
Befolkningen i Stockholms län har det senaste året ökat med 24 888 personer och i slutet av 2022 hade länet totalt 2 440 027 invånare. Ungefär 74,0 procent av dessa är i åldern 15-74 år och denna grupp har ökat med cirka 1,1 procent sedan 2020. Det är en större ökning än i Sverige som helhet, där motsvarande ökning var 0,5 procent under perioden. Arbetskraften innefattar runt 1 232 062 personer och denna har minskat med 24 711 personer sedan ett år tillbaka.
Arbetslösheten i Stockholms län har sjunkit under det senaste året. Vid utgången av 2022 uppgick antalet inskrivna arbetslösa till 77 396 personer. Det är en minskning med 7 061 personer jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa i åldrarna 16-64 år som andel av arbetskraften har under samma period minskat med 0,4 procentenheter till 6,3 procent.
Under 2021 var 1 238 645 personer i länet förvärvsarbetande, vilket motsvarar en förvärvsintensitet på 70,5 procent i åldern 15-74 år. Det är en högre andel än i Sverige som helhet, där motsvarande siffra var 68,6 procent under samma period.
Stockholms län har ett positivt pendlingsnetto från andra län. Det är 68 822 fler personer som pendlar in till än ut ur länet för att arbeta.
Den största branschen i länet är företagstjänster, som har 215 374 anställda. Därefter följer handel samt vård och omsorg; sociala tjänster som har 167 442 respektive 157 720 anställda i Stockholms län.
53,7 procent av befolkningen i Stockholms län i åldern 25–64 år har en eftergymnasial utbildning. Det är en högre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 45,1 procent. 9,2 procent av befolkningen i samma ålder saknar gymnasieutbildning. Det är en lägre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 10,4 procent. 53,3 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar eftergymnasial kompetens medan 35,1 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar gymnasiekompetens.
41 procent av de privata arbetsgivarna uppgav under hösten 2022 att de har upplevt brist på kompetens vid rekryteringar under de senaste sex månaderna. Det är en lika hög andel som i riket totalt sett, där motsvarande andel var 41 procent.
Bland de offentliga arbetsgivarna i länet upplevde 69 procent en brist vid rekryteringar under samma period. På riksnivå var motsvarande andel 60 procent.
På yrkesnivå finns det stor brist på högutbildad arbetskraft i yrken som Biomedicinska analytiker, Civilingenjörsyrken, Förskollärare, Grundutbildade sjuksköterskor, Mjukvaru- och systemutvecklare, It-specialister, Lärare, Röntgensjuksköterskor, Specialistsjuksköterskor samt Tandhygienister. Det finns även flera yrken på andra kompetensnivåer med stor kompetensbrist, såsom Anläggningsmaskinförare, Golvläggare, Kyl- och värmepumpstekniker, Ställningsbyggare, Lokförare, Personliga assistenter, Svetsare, Träarbetare och snickare samt VVS-montörer.
Konkurrensen om jobben bedöms vara stor för yrken såsom Chefssekreterare och VD-assistenter, Banktjänstemän, Bibliotekarier och arkivarier, Marknads- och försäljningsassistenter, Fastighetsmäklare, Kontorsassistenter och sekreterare, Telefonister, Ekonomiassistenter, Butikssäljare, fackhandel samt Kontorsreceptionister. Detta resulterar i höga arbetslöshetsnivåer inom dessa yrkesgrupper. En förhållandevis stor del av den lediga arbetskraften anses därmed finnas inom dessa yrken.
Befolkningen i Södermanlands län har det senaste året ökat med 765 personer och i slutet av 2022 hade länet totalt 302 566 invånare. Ungefär 70,4 procent av dessa är i åldern 15-74 år och denna grupp har minskat med cirka 0,1 procent sedan 2020. Det är en lägre befolkningsutveckling än i Sverige som helhet, där motsvarande ökning var 0,5 procent under perioden. Arbetskraften innefattar runt 138 492 personer och denna har minskat med 2 775 personer sedan ett år tillbaka.
Arbetslösheten i Södermanlands län har sjunkit under det senaste året. Vid utgången av 2022 uppgick antalet inskrivna arbetslösa till 12 509 personer. Det är en minskning med 1 290 personer jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa i åldrarna 16-64 år som andel av arbetskraften har under samma period minskat med 0,8 procentenheter till 9,0 procent.
Under 2021 var 137 220 personer i länet förvärvsarbetande, vilket motsvarar en förvärvsintensitet på 65,5 procent i åldern 15-74 år. Det är en lägre andel än i Sverige som helhet, där motsvarande siffra var 68,6 procent under samma period.
Södermanlands län har ett negativt pendlingsnetto från andra län. Det är 14 689 fler personer som pendlar ut ur än in till länet för att arbeta.
Den största branschen i länet är vård och omsorg; sociala tjänster, som har 24 613 anställda. Därefter följer tillverkning och utvinning samt utbildning som har 15 088 respektive 14 947 anställda i Södermanlands län.
35,6 procent av befolkningen i Södermanlands län i åldern 25–64 år har en eftergymnasial utbildning. Det är en lägre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 45,1 procent. 13,6 procent av befolkningen i samma ålder saknar gymnasieutbildning. Det är en högre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 10,4 procent. 53,8 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar gymnasiekompetens medan 35,4 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar eftergymnasial kompetens.
47 procent av de privata arbetsgivarna uppgav under hösten 2021 att de har upplevt brist på kompetens vid rekryteringar under de senaste sex månaderna. Det är en högre andel än i riket totalt sett, där motsvarande andel var 41 procent.
Bland de offentliga arbetsgivarna i länet upplevde 67 procent en brist vid rekryteringar under samma period. På riksnivå var motsvarande andel 60 procent.
På yrkesnivå finns det stor brist på högutbildad arbetskraft i yrken som Barnmorskor, Civilingenjörsyrken, Förskollärare, Grundutbildade sjuksköterskor, Mjukvaru- och systemutvecklare, Lärare, Psykologer, Socialsekreterare och kuratorer, Specialistsjuksköterskor samt Tandhygienister. Det finns även flera yrken på andra kompetensnivåer med stor kompetensbrist, såsom Anläggningsmaskinförare, Anläggningsarbetare, Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer, Förare av jordbruks- och skogsmaskiner, Murare, Plåtslagare, Ställningsbyggare, Takmontörer samt VVS-montörer.
Konkurrensen om jobben bedöms vara stor för yrken såsom Resesäljare och trafikassistenter, Banktjänstemän, Vaktmästare, Kassapersonal, Brevbärare och postterminalarbetare, Lager- och terminalpersonal, Fastighetsmäklare, Maskinoperatörer, textil-, tvätt- och läderindustri, Bensinstationspersonal samt Informatörer, kommunikatörer och PR-specialister. Detta resulterar i höga arbetslöshetsnivåer inom dessa yrkesgrupper. En förhållandevis stor del av den lediga arbetskraften anses därmed finnas inom dessa yrken.
Befolkningen i Uppsala län har det senaste året ökat med 5 656 personer och i slutet av 2022 hade länet totalt 400 682 invånare. Ungefär 73,3 procent av dessa är i åldern 15-74 år och denna grupp har ökat med cirka 1,3 procent sedan 2021. Det är en större ökning än i Sverige som helhet, där motsvarande ökning var 0,5 procent under perioden. Arbetskraften innefattar runt 190 003 personer och denna har minskat med 3 424 personer sedan ett år tillbaka.
Arbetslösheten i Uppsala län har sjunkit under det senaste året. Vid utgången av 2022 uppgick antalet inskrivna arbetslösa till 11 436 personer. Det är en minskning med 1 328 personer jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa i åldrarna 16-64 år som andel av arbetskraften har under samma period minskat med 0,6 procentenheter till 6,0 procent.
Under 2021 var 195 205 personer i länet förvärvsarbetande, vilket motsvarar en förvärvsintensitet på 68,5 procent i åldern 15-74 år. Det är en lägre andel än i Sverige som helhet, där motsvarande siffra var 68,6 procent under samma period.
Uppsala län har ett negativt pendlingsnetto från andra län. Det är 23 950 fler personer som pendlar ut ur än in till länet för att arbeta.
Den största branschen i länet är vård och omsorg; sociala tjänster, som har 32 309 anställda. Därefter följer utbildning samt företagstjänster som har 23 664 respektive 22 088 anställda i Uppsala län.
49,1 procent av befolkningen i Uppsala län i åldern 25–64 år har en eftergymnasial utbildning. Det är en högre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 45,1 procent. 9,3 procent av befolkningen i samma ålder saknar gymnasieutbildning. Det är en lägre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 10,4 procent. 45,5 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar eftergymnasial kompetens medan 43,8 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar gymnasiekompetens.
32 procent av de privata arbetsgivarna uppgav under hösten 2022 att de har upplevt brist på kompetens vid rekryteringar under de senaste sex månaderna. Det är en högre andel än i riket totalt sett, där motsvarande andel var 41 procent.
Bland de offentliga arbetsgivarna i länet upplevde 68 procent en brist vid rekryteringar under samma period. På riksnivå var motsvarande andel 60 procent.
På yrkesnivå finns det stor brist på högutbildad arbetskraft i yrken som Barnmorskor, Förskollärare, Grundutbildade sjuksköterskor, Mjukvaru- och systemutvecklare, It-specialister, Läkare, Lärare, Psykologer, Specialistsjuksköterskor samt Tandläkare. Det finns även flera yrken på andra kompetensnivåer med stor kompetensbrist, såsom Anläggningsarbetare, Anläggningsmaskinförare, Betongarbetare, Ställningsbyggare, Plåtslagare, Processövervakare inom metallproduktion, Slaktare, Undersköterskor samt VVS-montörer.
Konkurrensen om jobben bedöms vara stor för yrken såsom Kassapersonal, Kontorsreceptionister, Kontorsassistenter och sekreterare, Butikssäljare, fackhandel, Butikssäljare, dagligvaror, Skolassistenter, Bensinstationspersonal, Vaktmästare, Marknads- och försäljningsassistenter samt Telefonister. Detta resulterar i höga arbetslöshetsnivåer inom dessa yrkesgrupper. En förhållandevis stor del av den lediga arbetskraften anses därmed finnas inom dessa yrken.
Befolkningen i Värmlands län har det senaste året ökat med 780 personer och i slutet av 2022 hade länet totalt 283 976 invånare. Ungefär 71,3 procent av dessa är i åldern 15-74 år och denna grupp har varit oförändrad sedan 2021. Det är en lägre befolkningsutveckling än i Sverige som helhet, där motsvarande ökning var 0,5 procent under perioden. Arbetskraften innefattar runt 129 051 personer och denna har minskat med 3 393 personer sedan ett år tillbaka.
Arbetslösheten i Värmlands län har sjunkit under det senaste året. Vid utgången av 2022 uppgick antalet inskrivna arbetslösa till 8 377 personer. Det är en minskning med 1 278 personer jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa i åldrarna 16-64 år som andel av arbetskraften har under samma period minskat med 0,8 procentenheter till 6,5 procent.
Under 2021 var 132 588 personer i länet förvärvsarbetande, vilket motsvarar en förvärvsintensitet på 66,4 procent i åldern 15-74 år. Det är en lägre andel än i Sverige som helhet, där motsvarande siffra var 68,6 procent under samma period.
Värmlands län har ett negativt pendlingsnetto från andra län. Det är 3 099 fler personer som pendlar ut ur än in till länet för att arbeta.
Den största branschen i länet är vård och omsorg; sociala tjänster, som har 24 193 anställda. Därefter följer tillverkning och utvinning samt handel som har 17 083 respektive 14 411 anställda i Värmlands län.
38,0 procent av befolkningen i Värmlands län i åldern 25–64 år har en eftergymnasial utbildning. Det är en lägre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 45,1 procent. 10,1 av befolkningen i samma ålder saknar gymnasieutbildning. Det är en lägre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 10,4 procent. 51,1 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar gymnasiekompetens medan 38.,6 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar eftergymnasial kompetens.
33 procent av de privata arbetsgivarna uppgav under hösten 2022 att de har upplevt brist på kompetens vid rekryteringar under de senaste sex månaderna. Det är en lägre andel än i riket totalt sett, där motsvarande andel var 41 procent.
Bland de offentliga arbetsgivarna i länet upplevde 56 procent en brist vid rekryteringar under samma period. På riksnivå var motsvarande andel 60 procent.
På yrkesnivå finns det stor brist på högutbildad arbetskraft i yrken som Civilingenjörsyrken, Förskollärare, Grundutbildade sjuksköterskor, Mjukvaru- och systemutvecklare, It-specialister, Läkare, Lärare, Psykologer, Specialistsjuksköterskor samt Tandläkare. Det finns även flera yrken på andra kompetensnivåer med stor kompetensbrist, såsom Anläggningsmaskinförare, Ställningsbyggare, Murare, Kyl- och värmepumpstekniker, Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer, Målare, Plåtslagare, Undersköterskor samt VVS-montörer.
Konkurrensen om jobben bedöms vara stor för yrken såsom Kassapersonal, Vaktmästare, Butikssäljare, dagligvaror, Lager- och terminalpersonal, Brevbärare och postterminalarbetare, Kontorsassistenter och sekreterare, Butikssäljare, fackhandel, Telefonister, Massörer och massageterapeuter samt Handpaketerare. Detta resulterar i höga arbetslöshetsnivåer inom dessa yrkesgrupper. En förhållandevis stor del av den lediga arbetskraften anses därmed finnas inom dessa yrken.
Befolkningen i Västerbottens län har det senaste året ökat med 1 732 personer och i slutet av 2022 hade länet totalt 276 295 invånare. Ungefär 72,7 procent av dessa är i åldern 15-74 år och denna grupp har ökat med cirka 0,5 procent sedan 2020. Det är en samma befolkningsutveckling som i Sverige som helhet, där motsvarande ökning var 0,5 procent under perioden. Arbetskraften innefattar runt 131 214 personer och denna har minskat med 2 888 personer sedan ett år tillbaka.
Arbetslösheten i Västerbottens län har sjunkit under det senaste året. Vid utgången av 2022 uppgick antalet inskrivna arbetslösa till 5 433 personer. Det är en minskning med 1 222 personer jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa i åldrarna 16-64 år som andel av arbetskraften har under samma period minskat med 0,9 procentenheter till 4,1 procent.
Under 2021 var 136 942 personer i länet förvärvsarbetande, vilket motsvarar en förvärvsintensitet på 69,6 procent i åldern 15-74 år. Det är en högre andel än i Sverige som helhet, där motsvarande siffra var 68,6 procent under samma period.
Västerbottens län har ett negativt pendlingsnetto från andra län. Det är 909 fler personer som pendlar ut ur än in till länet för att arbeta.
Den största branschen i länet är vård och omsorg; sociala tjänster, som har 28 073 anställda. Därefter följer utbildning samt tillverkning och utvinning som har 16 930 respektive 15 987 anställda i Västerbottens län.
46,0 procent av befolkningen i Västerbottens län i åldern 25–64 år har en eftergymnasial utbildning. Det är en högre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 45,1 procent. 7,5 procent av befolkningen i samma ålder saknar gymnasieutbildning. Det är en lägre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 10,4 procent. 48,5 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar gymnasiekompetens medan 42,3 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar eftergymnasial kompetens.
64 procent av de privata arbetsgivarna uppgav under hösten 2022 att de har upplevt brist på kompetens vid rekryteringar under de senaste sex månaderna. Det är en högre andel än i riket totalt sett, där motsvarande andel var 41 procent.
Bland de offentliga arbetsgivarna i länet upplevde 61 procent en brist vid rekryteringar under samma period. På riksnivå var motsvarande andel 60 procent.
På yrkesnivå finns det stor brist på högutbildad arbetskraft i yrken som Apotekare och receptarier och receptarier, Biomedicinska analytiker, Civilingenjörsyrken, Mjukvaru- och systemutvecklare, Inköpare och upphandlare, It-specialister, Barnmorskor, Psykologer, Röntgensjuksköterskor samt Tandhygienister. Det finns även flera yrken på andra kompetensnivåer med stor kompetensbrist, såsom Anläggningsmaskinförare, Betongarbetare, VVS-montörer, Förare av jordbruks- och skogsmaskiner, Maskinställare och maskinoperatörer inom metallarbete, Plåtslagare, Process- och maskinoperatörer, stål- och metallverk, Processövervakare samt Skötare.
Konkurrensen om jobben bedöms vara stor för yrken såsom Utredare och handläggare, Lager- och terminalpersonal, Brevbärare och postterminalarbetare, Vaktmästare, Personal- och HR-specialister, Trädgårdsanläggare, Städare, Elevassistenter, Bensinstationspersonal samt Butikssäljare, dagligvaror. Detta resulterar i höga arbetslöshetsnivåer inom dessa yrkesgrupper. En förhållandevis stor del av den lediga arbetskraften anses därmed finnas inom dessa yrken.
Befolkningen i Västernorrlands län har det senaste året minskat med 928 personer och i slutet av 2022 hade länet totalt 243 265 invånare. Ungefär 71,2 procent av dessa är i åldern 15-74 år och denna grupp har minskat med cirka 0,6 procent sedan 2021. Det är en lägre befolkningsutveckling än i Sverige som helhet, där motsvarande ökning var 0,5 procent under perioden. Arbetskraften innefattar runt 115 739 personer och denna har minskat med 2 506 personer sedan ett år tillbaka.
Arbetslösheten i Västernorrlands län har sjunkit under det senaste året. Vid utgången av 2022 uppgick antalet inskrivna arbetslösa till 7 904 personer. Det är en minskning med 1 336 personer jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa i åldrarna 16-64 år som andel av arbetskraften har under samma period minskat med 1,0 procentenheter till 6,8 procent.
Under 2021 var 116 271 personer i länet förvärvsarbetande, vilket motsvarar en förvärvsintensitet på 67,9 procent i åldern 15-74 år. Det är en lägre andel än i Sverige som helhet, där motsvarande siffra var 68,6 procent under samma period.
Västernorrlands län har ett negativt pendlingsnetto från andra län. Det är 381 fler personer som pendlar ut ur än in till länet för att arbeta.
Den största branschen i länet är vård och omsorg; sociala tjänster, som har 21 282 anställda. Därefter följer tillverkning och utvinning samt utbildning som har 12 784 respektive 11 813 anställda i Västernorrlands län.
38,0 procent av befolkningen i Västernorrlands län i åldern 25–64 år har en eftergymnasial utbildning. Det är en lägre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 45,1 procent. 10,2 procent av befolkningen i samma ålder saknar gymnasieutbildning. Det är en lägre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 10,4 procent. 49,3 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar gymnasiekompetens medan 41,0 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar eftergymnasial kompetens.
33 procent av de privata arbetsgivarna uppgav under hösten 2021 att de har upplevt brist på kompetens vid rekryteringar under de senaste sex månaderna. Det är en lägre andel än i riket totalt sett, där motsvarande andel var 41 procent.
Bland de offentliga arbetsgivarna i länet upplevde 55 procent en brist vid rekryteringar under samma period. På riksnivå var motsvarande andel 60 procent.
På yrkesnivå finns det stor brist på högutbildad arbetskraft i yrken som Apotekare och receptarier, Barnmorskor, Civilingenjörsyrken, Grundutbildade sjuksköterskor, It-specialister, Läkare, Lärare, Mjukvaru- och systemutvecklare, Psykologer samt Specialistsjuksköterskor. Det finns även flera yrken på andra kompetensnivåer med stor kompetensbrist, såsom Anläggningsarbetare, Anläggningsmaskinförare, Murare, Kyl- och värmepumpstekniker, Ställningsbyggare, Plåtslagare, Svetsare, Takskärare samt VVS-montörer.
Konkurrensen om jobben bedöms vara stor för yrken såsom Handpaketerare, Prepresstekniker, tryckare och bokbindare, Informatörer, kommunikatörer och PR-specialister, Vaktmästare, Butikssäljare, dagligvaror, Kassapersonal, Butikssäljare, fackhandel, Bensinstationspersonal, Maskinoperatörer, livsmedelsindustri samt Kontorsassistenter och sekreterare. Detta resulterar i höga arbetslöshetsnivåer inom dessa yrkesgrupper. En förhållandevis stor del av den lediga arbetskraften anses därmed finnas inom dessa yrken.
Befolkningen i Västmanlands län har det senaste året ökat med 1 746 personer och i slutet av 2022 hade länet totalt 280 713 invånare. Ungefär 71,1 procent av dessa är i åldern 15-74 år och denna grupp har ökat med cirka 0,3 procent sedan 2021. Det är en lägre befolkningsutveckling än i Sverige som helhet, där motsvarande ökning var 0,5 procent under perioden. Arbetskraften innefattar runt 132 459 personer och denna har minskat med 3 134 personer sedan ett år tillbaka.
Arbetslösheten i Västmanlands län har sjunkit under det senaste året. Vid utgången av 2022 uppgick antalet inskrivna arbetslösa till 10 769 personer. Det är en minskning med 1 535 personer jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa i åldrarna 16-64 år som andel av arbetskraften har under samma period minskat med 1,0 procentenheter till 8,1 procent.
Under 2021 var 130 752 personer i länet förvärvsarbetande, vilket motsvarar en förvärvsintensitet på 66,8 procent i åldern 15-74 år. Det är en lägre andel än i Sverige som helhet, där motsvarande siffra var 68,6 procent under samma period.
Västmanlands län har ett negativt pendlingsnetto från andra län. Det är 5 472 fler personer som pendlar ut ur än in till länet för att arbeta.
Den största branschen i länet är vård och omsorg; sociala tjänster, som har 22 528 anställda. Därefter följer tillverkning och utvinning samt företagstjänster som har 20 806 respektive 15 623 anställda i Västmanlands län.
39,0 procent av befolkningen i Västmanlands län i åldern 25–64 år har en eftergymnasial utbildning. Det är en lägre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 45,1 procent. 12,2 procent av befolkningen i samma ålder saknar gymnasieutbildning. Det är en högre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 10,4 procent. 50,5 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar gymnasiekompetens medan 39,6 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar eftergymnasial kompetens.
42 procent av de privata arbetsgivarna uppgav under hösten 2022 att de har upplevt brist på kompetens vid rekryteringar under de senaste sex månaderna. Det är en högre andel än i riket totalt sett, där motsvarande andel var 41 procent.
Bland de offentliga arbetsgivarna i länet upplevde 49 procent en brist vid rekryteringar under samma period. På riksnivå var motsvarande andel 60 procent.
På yrkesnivå finns det stor brist på högutbildad arbetskraft i yrken som Barnmorskor, Förskollärare, Civilingenjörsyrken, Inköpare och upphandlare, It-specialister, Läkare, Lärare, Röntgensjuksköterskor, Socialsekreterare och kuratorer samt Specialistsjuksköterskor. Det finns även flera yrken på andra kompetensnivåer med stor kompetensbrist, såsom Anläggningsarbetare, Betongarbetare, VVS-montörer, Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer, Murare, Målare, Plåtslagare, Ställningsbyggare samt Takmontörer.
Konkurrensen om jobben bedöms vara stor för yrken såsom Vaktmästare, Kontorsreceptionister, Kontorsassistenter och sekreterare, Kassapersonal, Chefssekreterare och VD-assistenter, Butikssäljare, dagligvaror, Fastighetsmäklare, Restaurang- och köksbiträden, Brevbärare och postterminalarbetare samt Ekonomiassistenter. Detta resulterar i höga arbetslöshetsnivåer inom dessa yrkesgrupper. En förhållandevis stor del av den lediga arbetskraften anses därmed finnas inom dessa yrken.
Befolkningen i Västra Götalands län har det senaste året ökat med 13 797 personer och i slutet av 2022 hade länet totalt 1 758 656 invånare. Ungefär 72,8 procent av dessa är i åldern 15-74 år och denna grupp har ökat med cirka 0,7 procent sedan 2020. Det är en större ökning än i Sverige som helhet, där motsvarande ökning var 0,5 procent under perioden. Arbetskraften innefattar runt 853 142 personer och denna har minskat med 19 123 personer sedan ett år tillbaka.
Arbetslösheten i Västra Götalands län har sjunkit under det senaste året. Vid utgången av 2022 uppgick antalet inskrivna arbetslösa till 50 396 personer. Det är en minskning med 6 288 personer jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa i åldrarna 16-64 år som andel av arbetskraften har under samma period minskat med 0,6 procentenheter till 5,9 procent.
Under 2021 var 870 071 personer i länet förvärvsarbetande, vilket motsvarar en förvärvsintensitet på 69,6 procent i åldern 15-74 år. Det är en högre andel än i Sverige som helhet, där motsvarande siffra var 68,6 procent under samma period.
Västra Götalands län har ett positivt pendlingsnetto från andra län. Det är 10 751 fler personer som pendlar in till än ut ur länet för att arbeta.
Den största branschen i länet är vård och omsorg; sociala tjänster, som har 139 399 anställda. Därefter följer företagstjänster samt tillverkning och utvinning som har 115 221 respektive 113 459 anställda i Västra Götalands län.
45,5 procent av befolkningen i Västra Götalands län i åldern 25–64 år har en eftergymnasial utbildning. Det är en högre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 45,1 procent. 10,6 av befolkningen i samma ålder saknar gymnasieutbildning. Det är en högre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 10,4 procent. 45,6 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar gymnasiekompetens medan 44,3 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar eftergymnasial kompetens.
35 procent av de privata arbetsgivarna uppgav under hösten 2022 att de har upplevt brist på kompetens vid rekryteringar under de senaste sex månaderna. Det är en lägre andel än i riket totalt sett, där motsvarande andel var 41 procent.
Bland de offentliga arbetsgivarna i länet upplevde 61 procent en brist vid rekryteringar under samma period. På riksnivå var motsvarande andel 60 procent.
På yrkesnivå finns det stor brist på högutbildad arbetskraft i yrken som Barnmorskor, Civilingenjörsyrken, Förskollärare, Grundutbildade sjuksköterskor, Mjukvaru- och systemutvecklare, It-specialister, Lärare, Specialistsjuksköterskor, Tandhygienister samt Läkare. Det finns även flera yrken på andra kompetensnivåer med stor kompetensbrist, såsom Anläggningsarbetare, Betongarbetare, VVS-montörer, Förare av jordbruks- och skogsmaskiner, Ställningsbyggare, Plåtslagare, Process- och maskinoperatörer, stål- och metallverk, Slaktare samt Undersköterskor.
Konkurrensen om jobben bedöms vara stor för yrken såsom Marknads- och försäljningsassistenter, Prepresstekniker, tryckare och bokbindare, Fastighetsmäklare, Brevbärare och postterminalarbetare, Reklamutdelare och tidningsdistributörer, Vaktmästare, Handpaketerare, Kontorsassistenter och sekreterare, Chefssekreterare och VD-assistenter samt Informatörer, kommunikatörer och PR-specialister. Detta resulterar i höga arbetslöshetsnivåer inom dessa yrkesgrupper. En förhållandevis stor del av den lediga arbetskraften anses därmed finnas inom dessa yrken.
Befolkningen i Örebro län har det senaste året ökat med 980 personer och i slutet av 2022 hade länet totalt 307 772 invånare. Ungefär 71,5 procent av dessa är i åldern 15-74 år och denna grupp har ökat med cirka 0,1 procent sedan 2021. Det är en lägre befolkningsutveckling än i Sverige som helhet, där motsvarande ökning var 0,5 procent under perioden. Arbetskraften innefattar runt 145 126 personer och denna har minskat med 3 452 personer sedan ett år tillbaka.
Arbetslösheten i Örebro län har sjunkit under det senaste året. Vid utgången av 2022 uppgick antalet inskrivna arbetslösa till 10 287 personer. Det är en minskning med 1 185 personer jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa i åldrarna 16-64 år som andel av arbetskraften har under samma period minskat med 0,6 procentenheter till 7,1 procent.
Under 2021 var 145 863 personer i länet förvärvsarbetande, vilket motsvarar en förvärvsintensitet på 67,4 procent i åldern 15-74 år. Det är en lägre andel än i Sverige som helhet, där motsvarande siffra var 68,6 procent under samma period.
Örebro län har ett positivt pendlingsnetto från andra län. Det är 1 057 fler personer som pendlar in till än ut ur länet för att arbeta.
Den största branschen i länet är vård och omsorg; sociala tjänster, som har 27 477 anställda. Därefter följer tillverkning och utvinning samt utbildning som har 20 300 respektive 16 377 anställda i Örebro län.
38,9 procent av befolkningen i Örebro län i åldern 25–64 år har en eftergymnasial utbildning. Det är en lägre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 45,1 procent. 11,8 procent av befolkningen i samma ålder saknar gymnasieutbildning. Det är en högre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 10,4 procent. 52,1 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar gymnasiekompetens medan 38,6 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar eftergymnasial kompetens.
40 procent av de privata arbetsgivarna uppgav under hösten 2022 att de har upplevt brist på kompetens vid rekryteringar under de senaste sex månaderna. Det är en lägre andel än i riket totalt sett, där motsvarande andel var 41 procent.
Bland de offentliga arbetsgivarna i länet upplevde 33 procent en brist vid rekryteringar under samma period. På riksnivå var motsvarande andel 45 procent.
På yrkesnivå finns det stor brist på högutbildad arbetskraft i yrken som Barnmorskor, Civilingenjörsyrken, Fysioterapeuter (sjukgymnaster), Förskollärare, Grundutbildade sjuksköterskor, Mjukvaru- och systemutvecklare, Läkare, Lärare, Psykologer samt Specialistsjuksköterskor. Det finns även flera yrken på andra kompetensnivåer med stor kompetensbrist, såsom Anläggningsarbetare, Anläggningsmaskinförare, Murare, Kyl- och värmepumpstekniker, Undersköterskor, Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer, Plåtslagare, Ställningsbyggare samt Träarbetare och snickare.
Konkurrensen om jobben bedöms vara stor för yrken såsom Kassapersonal, Handpaketerare, Butikssäljare, dagligvaror, Kontorsreceptionister, Telefonister, Kontorsassistenter och sekreterare, Truckförare, Ekonomiassistenter, Butikssäljare, fackhandel samt Kundtjänstpersonal. Detta resulterar i höga arbetslöshetsnivåer inom dessa yrkesgrupper. En förhållandevis stor del av den lediga arbetskraften anses därmed finnas inom dessa yrken.
Befolkningen i Östergötlands län har det senaste året ökat med 2 208 personer och i slutet av 2022 hade länet totalt 471 912 invånare. Ungefär 72,2 procent av dessa är i åldern 15-74 år och denna grupp har ökat med cirka 0,3 procent sedan 2021. Det är en lägre befolkningsutveckling än i Sverige som helhet, där motsvarande ökning var 0,5 procent under perioden. Arbetskraften innefattar runt 225 932 personer och denna har minskat med 3 050 personer sedan ett år tillbaka.
Arbetslösheten i Östergötlands län har sjunkit under det senaste året. Vid utgången av 2022 uppgick antalet inskrivna arbetslösa till 15 926 personer. Det är en minskning med 1 422 personer jämfört med föregående år. Antalet arbetslösa i åldrarna 16-64 år som andel av arbetskraften har under samma period minskat med 0,6 procentenheter till 7,0 procent.
Under 2021 var 225 836 personer i länet förvärvsarbetande, vilket motsvarar en förvärvsintensitet på 67,6 procent i åldern 15-74 år. Det är en lägre andel än i Sverige som helhet, där motsvarande siffra var 68,6 procent under samma period.
Östergötlands län har ett negativt pendlingsnetto från andra län. Det är 1 937 fler personer som pendlar ut ur än in till länet för att arbeta.
Den största branschen i länet är vård och omsorg; sociala tjänster, som har 38 988 anställda. Därefter följer tillverkning och utvinning samt utbildning som har 30 127 respektive 28 737 anställda i Östergötlands län.
43,3 procent av befolkningen i Östergötlands län i åldern 25–64 år har en eftergymnasial utbildning. Det är en lägre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 45,1 procent. 11,0 procent av befolkningen i samma ålder saknar gymnasieutbildning. Det är en högre nivå än i riket som helhet, där motsvarande andel är 10,4 procent. 46,4 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar gymnasiekompetens medan 43,5 procent av jobben i länet är på en kvalifikationsnivå som motsvarar eftergymnasial kompetens.
50 procent av de privata arbetsgivarna uppgav under hösten 2022 att de har upplevt brist på kompetens vid rekryteringar under de senaste sex månaderna. Det är en högre andel än i riket totalt sett, där motsvarande andel var 41 procent.
Bland de offentliga arbetsgivarna i länet upplevde 60 procent en brist vid rekryteringar under samma period. På riksnivå var motsvarande andel 60 procent.
På yrkesnivå finns det stor brist på högutbildad arbetskraft i yrken som Biomedicinska analytiker, Civilingenjörsyrken, Grundutbildade sjuksköterskor, Mjukvaru- och systemutvecklare, It-specialister, Läkare, Lärare, Psykologer, Specialistsjuksköterskor samt Tandtekniker och ortopedingenjörer. Det finns även flera yrken på andra kompetensnivåer med stor kompetensbrist, såsom Bagare och konditorer, Murare, Finmekaniker, Golvläggare, Kyl- och värmepumpstekniker, Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer, Plåtslagare, Takmontörer samt VVS-montörer.
Konkurrensen om jobben bedöms vara stor för yrken såsom Telefonister, Bensinstationspersonal, Vaktmästare, Kassapersonal, Kontorsassistenter och sekreterare, Kontorsreceptionister, Butikssäljare, dagligvaror, Butikssäljare, fackhandel, Utredare och handläggare samt Resesäljare och trafikassistenter. Detta resulterar i höga arbetslöshetsnivåer inom dessa yrkesgrupper. En förhållandevis stor del av den lediga arbetskraften anses därmed finnas inom dessa yrken.