Framtidens arbetsmarknad: Personer som arbetar med informations- och kommunikationsteknik

Denna artikel behandlar personer som arbetar med informations- och kommunikationsteknik. Detta innefattar personer som forskar, planerar, utformar, skriver, testar, ger rådgivning om och förbättrar informationstekniksystem, maskinvara, programvara och närliggande koncept för särskilda applikationer.

Nyckelfakta

• År 2018 var omkring 3,5 miljoner människor anställda inom informations- och kommunikationsteknik (IKT).
• Sysselsättningen inom denna yrkeskategori ökade med drygt 29 procent mellan 2006 och 2018.
• År 2018 hade 71 procent av dem som arbetade med informations- och kommunikationsteknik hög kvalifikationsnivå.
• Samma år hade 25 procent av arbetskraften medelhög kvalifikationsnivå.
• IKT är allmänt använd, vilket betyder att förändringar och störningar i ekonomin kan få stor betydelse för de framtida kompetensbehoven för dem som arbetar med IKT.

Uppgifter och färdigheter

Nedan listas de viktigaste arbetsuppgifterna och färdigheterna. De anges i fallande ordning utifrån hur viktiga de är:

• IKT-användning
• Självständighet
• Informationshämtning och -bedömning
• Kreativitet och förmåga att fatta beslut
• Läs- och skrivkunnighet
• Teamarbete
• Räknefärdighet
• Rutin
• Förmåga att sälja och påverka
• Undervisning, utbildning och handledning
• Förvaltning och samordning
• Händighet
• Service och betjäning
• Användning av maskiner
• Styrka

Vilka är trenderna för framtiden?

• Sysselsättningen för personer som arbetar med it väntas öka med 11 procent under perioden 2018–2030 och 395 000 nya jobb väntas skapas.
• Sammantaget med antalet som lämnar yrket under samma period (uppskattas till 1,2 miljoner) innebär denna ökning att det kommer att finnas 1,6 miljoner lediga jobb inom IKT mellan 2018 och 2030.
• Antalet personer som arbetar med IKT och som har medelhöga kvalifikationer kommer att ligga ungefär oförändrat på 23 procent 2030.
• Antalet personer som arbetar med IKT och som har höga kvalifikationer väntas öka till 74 procent 2030.

Vilka faktorer kommer att påverka kompetenskraven inom de här yrkena?

• Utveckling inom teknik och värdekedjor: I takt med att IKT införlivas i allt fler ekonomiska verksamheter har en mängd programvaruapplikationer utvecklats och kommer att fortsätta att utvecklas. Utvecklingen inom teknik och värdekedjor kommer sannolikt att förskjuta balansen från teknisk IKT-kompetens till sektorsspecifika kunskaper och mjuka färdigheter, som ledning och planering.
• Fortsatt digitalisering av ekonomin: Digitaliseringen kommer att öka efterfrågan på personer med fördjupade kunskaper om sektorn som kan utveckla effektiva, skräddarsydda IKT-lösningar för alla typer av företag och organisationer.
• Ökad utkontraktering av teknisk IKT-kompetens till billigare marknader utanför EU Yrkesverksamma inom EU kommer att behöva kompetens inom en rad olika sektorer, till exempel hantering av en leveranskedja, inom ramen för IKT.
• Allt mer kraftfulla datorer: Detta kommer att leda till att fler och mer varierade data genereras. Denna ”stordatatrend” bör leda till en efterfrågan på hög kompetens inom dataanalys och förmåga att skala och hantera data för företagen. Nya yrken väntas växa fram till följd av detta (t.ex. dataforskare, dataadministratörer och datachefer).
• Övergången till molnbaserade datortjänster: Denna process väntas gå allt snabbare för både företag och konsumenter, vilket leder till att kraven på användarnas tekniska kunskaper minskar eftersom tjänster utkontrakteras till molntjänsteleverantörer. Det betyder att företagen kommer att behöva kompetens inom tjänsteintegrering, tjänstehantering, utformning och hantering av moln samt uppbyggnad och optimering av molndatacentraler.
• Automatisering: När forsknings- och industriinvesteringar i automatisering och hubbar för smarta hus ökar kommer efterfrågan att öka på program- och maskinvaruexpertis med god räknefärdighet och stora domänkunskaper. Person med den kompetensen kommer att vara värdefulla för både väletablerade organisationer som hoppas kunna konsolidera sin marknad och för nystartade företag som utmanar det gamla.
• Framväxten av sakernas internet (IoT): Detta kommer att driva efterfrågan på kompetens och yrken som rör arkitektur och utformning, kunskaper om och färdigheter i att hantera diversifierade system och förståelse av standardisering och kompatibilitet mellan uppkopplade (och snart uppkopplade) system. Efterfrågan kommer också att öka på tekniska kunskaper om IoT-nätverk och på kompetens för att hantera de konfigurationer med flera nät som ingår i dem.
• Sammankoppling genom ”smarta system”: I takt med att de olika komponenterna i IKT-infrastruktur blir mer sammankopplade med tillväxten i ”smarta system” kommer hoten från cyberbrottslighet och cyberterrorism att öka. För att bemöta det väntas efterfrågan öka på kompetens inom datavetenskap och dataanalys i kombination med företagarkompetens. Efterfrågan på kompetens inom cybersäkerhet för både programvaru- och maskinvarusystem kommer att öka och de som arbetar med dessa frågor kommer sannolikt att behöva kvalifikationer på hög nivå för att möta efterfrågan på framtidens sammankopplade ”smarta” infrastruktursystem.

Hur kan de här kompetensbehoven tillgodoses?

Personer som arbetar med IKT har ofta inte en bakgrund i rena it-studier. Att utöka kursplanerna med naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och andra IKT-relevanta färdigheter inom en rad olika specialistområden kan därför göra det lättare att gå över till IKT-jobb, oavsett utbildningsbakgrund. Det finns flera yrkescertifieringar som personer som arbetar med IKT kan skaffa sig via privata leverantörer och akademiska institutioner för att hålla sina kunskaper och färdigheter aktuella inom området. I studien om e-kompetens och kvalitet (e-skills QUALITY) framgick att certifiering har fått stor betydelse för yrkesverksamma inom IKT, oavsett bakgrund – ungefär hälften av dem uppges ha minst en certifiering.

Ökad tonvikt vid sektorsexpertis är dock en utmaning, eftersom övergripande färdigheter (dvs. kunskaper och sakkunskap om en viss sektor eller om flera sektorer) också skulle behöva ingå i den utbildning som erbjuds på arbetsplatsen. För att främja rörligheten för personer som arbetar med IKT inom olika ekonomiska sektorer och/eller EU-länder erbjuder Europeiska kommissionen en gemensam europeisk ram för personer som arbetar med IKT inom alla branscher.

Vill du veta mer om kompetensprognosen och hur framtiden ser ut för jobben i Europa? Läs vår översiktsartikel och våra artiklar om yrken inom juridik, kultur och socialt arbete och chefer inom hotell- och restaurangbranschen.

Läs mer:

Europeiska jobbdagar

Drop’pin@EURES

Hitta Euresrådgivare

Leva och arbeta i Euresländer

Eures jobbdatabas

Eures tjänster för arbetsgivare

Eures evenemangskalender

Kommande evenemang på nätet

Eures på Facebook

Eures på Twitter

Eures på LinkedIn